Arkiv för inlägg med taggen: klimatanpassning

Som en av landets första kommuner valde Botkyrka, söder om Stockholm, att analysera klimatförändringar. Målet var att skapa en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar kommun.

För sex år sedan startade Botkyrka arbetet med att identifierade kommunens styrkor och svagheter utifrån hållbar utveckling. Resultatet blev en bred analys med övergripande mål att göra Botkyrka klimatneutralt. För att skapa en långsiktig och hållbar plan var det viktigt att få enighet i sakfrågorna över partigränserna. Därför tillsattes en arbetsgrupp med sju politiker från de sex största partierna samt två sakkunniga tjänstemän. Tillsammans arbetade de under ett år med att ta fram en klimatstrategi för kommunen.

”Genom att arbeta partiöverskridande fick vi förankring i viktiga frågor, gemensam kunskap och framtida samsyn. Det har underlättat det fortsatta arbetet” säger Gunilla Isgren, en av de sakkunniga tjänstemännen i gruppen.

Idag har ingen kommunalt ägd fastighet oljeeldning och av Botkyrkas cirka 150 personbilar och lätta lastbilar drivs 80 procent med el eller biobränsle.

”Det visar att det går att nå tuffa mål med rätt prioriteringar. Vi är nu på god väg att nå vårt tuffa och utmanade mål att ha en fossilbränslefri verksamhet år 2015”  säger Gunilla Isgren.

Ytterligare ett mål som kommunen arbetar mot är att göra den egna verksamheten klimatneutral till år 2020. Det innebär att Botkyrkas verksamheter inte ska producera något nettotillskott av växthusgaser och kompensera för de eventuella utsläpp som görs. Målet ställer också höga krav på entreprenörer vid upphandlingar. För att engagera kommunborna i miljöfrågor har Botkyrka en miljöbarometer på hemsidan som bland annat visar hur kommunens luft, miljö och utsläpp ligger till jämfört med olika nyckeltal.

I Botkyrkas klimat- och sårbarhetsanalys från 2010 konstaterades att bebyggelse och annan infrastruktur kommer att påverkas av både Mälarens och Östersjöns stigande vattennivåer. Instabila markområden kommer bli ännu mer instabila. Lågt liggande områden med mycket hårda ytor riskerar att översvämmas vid intensiva och långvariga regn.

Ur kunskaperna från analysarbetet har Botkyrkas översiktsplan uppdaterats. Vid framtida samhällsutveckling kommer den vara ett viktigt planeringsunderlag.

”Vi har klimatanpassat Botkyrka. Men hur är det i andra kommuner? Vad händer vid ett kraftigt skyfall som sätter delar av E4:an under vatten och gör stambanan instabil? Hur ska Stockholmarna ta sig ut från stan? I andra länder har man visat att det byggnadstekniskt går att lösa, men i Sverige har ingen ännu tilldelats det övergripande ansvaret. Det är ett problem” säger Gunilla Isgren.

 

 

Annonser

I försäkringsbranschen är arbetet med klimatanpassningsfrågor centralt. Om inget görs för att förhindra konsekvenserna, kan riskerna av ett förändrat klimat bli så oförutsägbara att det i framtiden inte går att försäkra något.

Under två timmar sommaren 2011 föll det lika mycket regn över Köpenhamn som normalt faller över huvudstaden under tre sommarmånader. Katastrofen var ett faktum. Flera infarter till staden stängdes av, liksom tunnelbanan. Bilar fastnade i vattenmängder som mätte över en meter. Skadorna beräknas ha kostat de danska försäkringsbolagen åtta miljarder kronor. Bara ett sund bort ligger Malmö.

Svensk Försäkring är de svenska försäkringsbolagens branschorganisation. Här arbetar Staffan Moberg med klimatanpassningsfrågor. Han har blivit en sammanhållande länk mellan branschen, myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna. Idag är en av branschens viktigaste frågor att få Miljödepartementet att införa tydliga regler i bygglagen som ställer krav på kommunerna att ta fram klimatanpassningsplaner. Staffan Moberg menar att Miljödepartementet redan har tagit ett stort ansvar när det gäller koldioxidutsläppen men att plan- och bygglagen fortfarande har brister. För försäkringsbranschens arbete är det viktigt att titta på klimathoten framåt.

”Idag tittar branschen på historiska material vid riskbedömning inför nybyggnation och förlitar sig på att kommunerna har identifiera risker och beviljat byggloven rätt. Samtidigt vet vi att många kommuner saknar kompetens och finansiering för att göra klimatanpassningsplaner” säger Staffan Moberg.

År 2007 representerade Staffan Moberg försäkringsbolagen i den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen. Utredningen resulterade i två konkreta uppdrag. Dels skulle Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, se över skredriskerna i landet, dels fick Lantmäteriet uppdraget att ta fram en ny höjddatabas med tätare och noggrannare data. Båda uppdragen har förenklat bedömning av fastigheter i farozoner. Men trots dagens hotbilder fortsätter kommunerna att bygga fastigheter vid vattenbrynet. Människor vill bo nära vatten och kommunerna ser en chans att få inflyttning och nya skattemedel. Risken är att vissa fastigheter ständigt kommer att bli översvämmade och få problem att teckna försäkring.

”Frågan är vad som händer med värdet på fastigheten om inget bolag vågar försäkra den. Står kommunen för risken? Eller sitter fastighetsägaren på Svarte Petter? Vilken bank kommer våga låna ut pengar utan säkerhet?” säger Staffan Moberg.

Ett annat problem som uppstår vid skyfall och översvämningar är att det blir baktryck i avloppssystemen. Svensk Försäkring har uppskattat att skadorna årligen kostar de svenska försäkringsbolagen 240 miljoner kronor. För att förhindra vattenskador har vissa kommuner med gott resultat låtit installera backventiler på utsatta fastigheter. Försäkringsbranschens förhoppning är att fler kommuner tar ett sådant ansvar och att fler gator i Sverige får ett baktrycksskydd.

”Idag är naturrelaterade vattenskador bara en liten del av bolagens totala kostnad. Men när en Köpenhamnshändelse händer i Sverige kommer kostnaderna att skena” säger Staffan Moberg.

Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel pekar på kraftig ökning av växthusgaser. Hittills gjorda satsningar för att begränsa utsläppen har inte varit tillräckliga. Nu krävs tuffa politiska beslut för att åstadkomma resultat.

I april presenterade FN:s klimatpanel, IPCC, den tredje rapporten om klimatförändringar. Solens energi är den grundläggande faktorn för vårt klimat men det går inte längre att blunda för att också vårt sätt att leva i hög grad påverkar klimatet. Rapporten visar att tekniska lösningar finns men att det krävs kraftfulla styrmedel för att minska utsläppen i tillräcklig omfattning. Rapporten målar upp två alternativa scenarier. Effekter av en medeltemperaturshöjning med två respektive fyra grader mellan åren 1900 och 2050. Jordens befolkning bedöms kunna hantera konsekvenserna vid en tvågradig höjning, medan en höjning med fyra grader förväntas göra delar av jordens yta obeboelig på grund av värmeböljor, översvämningar och stormfloder. För att undvika den fyragradiga höjning vi just nu är på väg emot, krävs politiska krafttag för att dämpa utsläppen av koldioxid omgående.

Ett modernt samhälle kräver klimatanpassning

Även om vi lyckas bromsa utsläppen behöver vi anpassa samhället till det nya klimat som redan börjar märka av. Förändringar i de svenska glaciärerna har anats och upp över norrlandskusten breder fästingarna ut sig med stormsteg. Idag vet man att ett varmare och mer nederbördsrikt klimat medför höjda vattenstånd, skyfall i kombination med kraftiga vindar och värmeböljor, också i Sverige. Klimatanpassning handlar om att anpassa samhället till de förändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden.

Förutom FN arbetar många organ på internationell nivå med klimatanpassning, exempelvis WHO och EU. I början av året presenterade EU-kommissionen ett förslag till klimatanpassningsstrategi med tuffa krav för att dämpa koldioxidutsläppen fram till år 2030. Enbart förslaget har satt press på medlemsländerna att arbeta mot målen.

Idag har ingen myndighet i Sverige tilldelats det övergripande ansvaret för klimatanpassningsfrågan, men flera centrala myndigheter har viktiga roller i arbetet. Vissa myndigheter, som exempelvis SMHI, Boverket och Naturvårdsverket arbetar med förebyggande åtgärder och verkar för bättre beredskap vid störningar i viktiga samhällsfunktioner. På regional nivå har regeringen gett länsstyrelserna i uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet. På lokal nivå ansvarar kommunerna för sina verksamheter.

Hur klimatanpassar Sverige

Att Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna konstaterade regeringen redan 2007 i den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen. Som en konkret åtgärd bildades därefter Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Rollen är att vara en kunskapsnod och en mötesplats som stöttar aktörer, exempelvis kommuner, i det aktiva arbetet med klimatanpassning. Ingrid Gudmundsson är kommunikatör på kunskapscentret. Hon tycker att det är svårt att nå ut med information till kommunerna. Centrets insamlade faktaunderlag kommuniceras istället ut via samordnare på länsstyrelserna.

”För att få gehör i våra frågor tror jag att det framför allt handlar om att skapa medvetenhet och opinion hos allmänheten” säger Ingrid Gudmundsson

På myndighetsnivå pågår flera parallella aktiviteter för att analysera riskerna i Sverige. Sveriges geologiska undersökning, SGU, driver ett strandlinjemodelleringsprojekt som syftar till att matematiskt modellera förändringar av havsnivå och landhöjning. Trafikverket genomför ett trädsäkringsprojekt för att förhindra att träd ramlar på kontaktledningar. Gemensamt arbetar flera myndigheter med att se över risken för spridning av smittsamma sjukdomar vid ett förändrat klimat.

Ett stort problem för Sveriges är att många samhällen, vägar och järnvägar ligger på lermark. Med ökad nederbörd och fler skyfall försämras släntstabiliteten vilket i värsta fall kan leda till jordskred. Utan åtgärder riskera infrastruktur för tiotals miljarder kronor att förstöras. Här har Statens geotekniska Institut, SGI, samordningsansvar och stöttar länsstyrelser och kommuner med geoteknisk granskning av klimatrelaterade översikts- och detaljsplaner.  Ingen vet idag vad som händer med klimatet och inte heller i vilken takt förändringarna kommer att ske. Till en viss del har klimatanpassningsarbetet kommit igång.

”Kommunerna ska göra det stora jobbet, bland annat genom att ta fram sårbarhets- och riskanalyser. Låglänta Malmö med stor översvämningsrisk har redan kommit igång. Liksom Göteborg. Kommuner i inlandet känner inte av samma hot och är därför avvaktande” säger Ingrid Gudmundsson.

%d bloggare gillar detta: