Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel pekar på kraftig ökning av växthusgaser. Hittills gjorda satsningar för att begränsa utsläppen har inte varit tillräckliga. Nu krävs tuffa politiska beslut för att åstadkomma resultat.

I april presenterade FN:s klimatpanel, IPCC, den tredje rapporten om klimatförändringar. Solens energi är den grundläggande faktorn för vårt klimat men det går inte längre att blunda för att också vårt sätt att leva i hög grad påverkar klimatet. Rapporten visar att tekniska lösningar finns men att det krävs kraftfulla styrmedel för att minska utsläppen i tillräcklig omfattning. Rapporten målar upp två alternativa scenarier. Effekter av en medeltemperaturshöjning med två respektive fyra grader mellan åren 1900 och 2050. Jordens befolkning bedöms kunna hantera konsekvenserna vid en tvågradig höjning, medan en höjning med fyra grader förväntas göra delar av jordens yta obeboelig på grund av värmeböljor, översvämningar och stormfloder. För att undvika den fyragradiga höjning vi just nu är på väg emot, krävs politiska krafttag för att dämpa utsläppen av koldioxid omgående.

Ett modernt samhälle kräver klimatanpassning

Även om vi lyckas bromsa utsläppen behöver vi anpassa samhället till det nya klimat som redan börjar märka av. Förändringar i de svenska glaciärerna har anats och upp över norrlandskusten breder fästingarna ut sig med stormsteg. Idag vet man att ett varmare och mer nederbördsrikt klimat medför höjda vattenstånd, skyfall i kombination med kraftiga vindar och värmeböljor, också i Sverige. Klimatanpassning handlar om att anpassa samhället till de förändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden.

Förutom FN arbetar många organ på internationell nivå med klimatanpassning, exempelvis WHO och EU. I början av året presenterade EU-kommissionen ett förslag till klimatanpassningsstrategi med tuffa krav för att dämpa koldioxidutsläppen fram till år 2030. Enbart förslaget har satt press på medlemsländerna att arbeta mot målen.

Idag har ingen myndighet i Sverige tilldelats det övergripande ansvaret för klimatanpassningsfrågan, men flera centrala myndigheter har viktiga roller i arbetet. Vissa myndigheter, som exempelvis SMHI, Boverket och Naturvårdsverket arbetar med förebyggande åtgärder och verkar för bättre beredskap vid störningar i viktiga samhällsfunktioner. På regional nivå har regeringen gett länsstyrelserna i uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet. På lokal nivå ansvarar kommunerna för sina verksamheter.

Hur klimatanpassar Sverige

Att Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna konstaterade regeringen redan 2007 i den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen. Som en konkret åtgärd bildades därefter Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Rollen är att vara en kunskapsnod och en mötesplats som stöttar aktörer, exempelvis kommuner, i det aktiva arbetet med klimatanpassning. Ingrid Gudmundsson är kommunikatör på kunskapscentret. Hon tycker att det är svårt att nå ut med information till kommunerna. Centrets insamlade faktaunderlag kommuniceras istället ut via samordnare på länsstyrelserna.

”För att få gehör i våra frågor tror jag att det framför allt handlar om att skapa medvetenhet och opinion hos allmänheten” säger Ingrid Gudmundsson

På myndighetsnivå pågår flera parallella aktiviteter för att analysera riskerna i Sverige. Sveriges geologiska undersökning, SGU, driver ett strandlinjemodelleringsprojekt som syftar till att matematiskt modellera förändringar av havsnivå och landhöjning. Trafikverket genomför ett trädsäkringsprojekt för att förhindra att träd ramlar på kontaktledningar. Gemensamt arbetar flera myndigheter med att se över risken för spridning av smittsamma sjukdomar vid ett förändrat klimat.

Ett stort problem för Sveriges är att många samhällen, vägar och järnvägar ligger på lermark. Med ökad nederbörd och fler skyfall försämras släntstabiliteten vilket i värsta fall kan leda till jordskred. Utan åtgärder riskera infrastruktur för tiotals miljarder kronor att förstöras. Här har Statens geotekniska Institut, SGI, samordningsansvar och stöttar länsstyrelser och kommuner med geoteknisk granskning av klimatrelaterade översikts- och detaljsplaner.  Ingen vet idag vad som händer med klimatet och inte heller i vilken takt förändringarna kommer att ske. Till en viss del har klimatanpassningsarbetet kommit igång.

”Kommunerna ska göra det stora jobbet, bland annat genom att ta fram sårbarhets- och riskanalyser. Låglänta Malmö med stor översvämningsrisk har redan kommit igång. Liksom Göteborg. Kommuner i inlandet känner inte av samma hot och är därför avvaktande” säger Ingrid Gudmundsson.

Annonser