I försäkringsbranschen är arbetet med klimatanpassningsfrågor centralt. Om inget görs för att förhindra konsekvenserna, kan riskerna av ett förändrat klimat bli så oförutsägbara att det i framtiden inte går att försäkra något.

Under två timmar sommaren 2011 föll det lika mycket regn över Köpenhamn som normalt faller över huvudstaden under tre sommarmånader. Katastrofen var ett faktum. Flera infarter till staden stängdes av, liksom tunnelbanan. Bilar fastnade i vattenmängder som mätte över en meter. Skadorna beräknas ha kostat de danska försäkringsbolagen åtta miljarder kronor. Bara ett sund bort ligger Malmö.

Svensk Försäkring är de svenska försäkringsbolagens branschorganisation. Här arbetar Staffan Moberg med klimatanpassningsfrågor. Han har blivit en sammanhållande länk mellan branschen, myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna. Idag är en av branschens viktigaste frågor att få Miljödepartementet att införa tydliga regler i bygglagen som ställer krav på kommunerna att ta fram klimatanpassningsplaner. Staffan Moberg menar att Miljödepartementet redan har tagit ett stort ansvar när det gäller koldioxidutsläppen men att plan- och bygglagen fortfarande har brister. För försäkringsbranschens arbete är det viktigt att titta på klimathoten framåt.

”Idag tittar branschen på historiska material vid riskbedömning inför nybyggnation och förlitar sig på att kommunerna har identifiera risker och beviljat byggloven rätt. Samtidigt vet vi att många kommuner saknar kompetens och finansiering för att göra klimatanpassningsplaner” säger Staffan Moberg.

År 2007 representerade Staffan Moberg försäkringsbolagen i den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen. Utredningen resulterade i två konkreta uppdrag. Dels skulle Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, se över skredriskerna i landet, dels fick Lantmäteriet uppdraget att ta fram en ny höjddatabas med tätare och noggrannare data. Båda uppdragen har förenklat bedömning av fastigheter i farozoner. Men trots dagens hotbilder fortsätter kommunerna att bygga fastigheter vid vattenbrynet. Människor vill bo nära vatten och kommunerna ser en chans att få inflyttning och nya skattemedel. Risken är att vissa fastigheter ständigt kommer att bli översvämmade och få problem att teckna försäkring.

”Frågan är vad som händer med värdet på fastigheten om inget bolag vågar försäkra den. Står kommunen för risken? Eller sitter fastighetsägaren på Svarte Petter? Vilken bank kommer våga låna ut pengar utan säkerhet?” säger Staffan Moberg.

Ett annat problem som uppstår vid skyfall och översvämningar är att det blir baktryck i avloppssystemen. Svensk Försäkring har uppskattat att skadorna årligen kostar de svenska försäkringsbolagen 240 miljoner kronor. För att förhindra vattenskador har vissa kommuner med gott resultat låtit installera backventiler på utsatta fastigheter. Försäkringsbranschens förhoppning är att fler kommuner tar ett sådant ansvar och att fler gator i Sverige får ett baktrycksskydd.

”Idag är naturrelaterade vattenskador bara en liten del av bolagens totala kostnad. Men när en Köpenhamnshändelse händer i Sverige kommer kostnaderna att skena” säger Staffan Moberg.

Annonser